kärleken är ett brev skickat tusen gånger.

första gången jag och mats träffades var i december förra året. det var svinkallt och vi sågs i en studio på lidingö. ett av banden jag jobbade med skulle spela in en video och mats regisserade. vi skakade hand när jag kom och kramades när jag gick och det var cirka allt som hände. då i alla fall. någon månad senare, när det fortfarande var svinkallt skulle en annan av mina artister spela in en video och mats skulle regissera. jag tror det var tidig februari. jag och nina skulle bara åka dit och säga hej och kolla läget, så efter jobbet gjorde vi just det. jag fick en kram av mats och han verkade glad att se mig. vi stannade inte så länge, mina fötter frös till is och jag ville bara in i värmen. några dagar senare mejlade mats mig en bild från inspelningen med orden vad kul att ni kom förbi! vad ingen av oss visste då var att den där tråden han startade just då några månader senare skulle innehålla flera hundra mejl mellan oss.
några veckor efter den där videoinspelningen hade skivbolaget jag jobbar på fest på strand. mats var där och vi fastnade hos varandra. allt han sa var så kul och intressant. jag ville aldrig att det skulle ta slut.
dagen efter festen fortsatte mats på den där mejltråden han startat tidigare och sa att det var himla trevligt att ses och det var då det började på riktigt. allt mejlade och allt som skulle bli vi.
jag reste massor hela våren och det var lite trixigt att ses, så vi mejlade istället. hela tiden. om exakt allt. vi kände ju bara varandra från den där korta kvällen på strand och det var så mycket jag ville veta om den där fina fina människan. jag frågade och han svarade. han undrade och jag berättade. och det visade sig att vi var så himla lika. vi tyckte om samma saker och hade lika åsikter. och framför allt var han så kul, nästan prick hela tiden.
och det där mejlandet fortsatte, även när vi äntligen kunde börja ses. så fort vi inte hade setts på ett par timmar mejlade vi. det fanns alltid något jag undrade och alltid något jag ville berätta. orden tog lixom aldrig slut. det har de fortfarande inte gjort.

så mest för symboliken och lite för att det är fint gjorde vi den här idag. mats sitter på handleden och min på underarmen.