come on irene.

vi är fast i new york ett par dagar till, minst. jag är lite stressad över jobb och häng och roliga fester och möten och vardag som jag missar, men och andra sidan det finns cirka ingenting vi kan göra.
det regnar en hel del nu, men blåser ganska lite. inatt tror jag hon kommer, irene. jag vet inte riktigt vad jag ska vänta mig. stundtals är jag jätterädd, stundtals känns det som att vi knappt kommer att märka av det.
alla butiker på manhattan har slagit igen, kollektivtrafiken också. för första gången i historien. medier beskriver new york som en spökstad och vi har låst in oss i vår lägenhet på lower east. vi är inte i någon av de värsta riskzonerna, inte som det ser ut nu i alla fall. hur som kan vi nog inte lämna lägenheten förrens på måndag.
vi har bunkrat med chips och corona och hallon och tonfisk. och fyra (eller tre, mats åt upp en) pizza-slicear och hittills är det ganska mysigt. och varmt. jättevarmt!

igår var vi på bbq i brooklyn och amerikanerna skojade mest om orkanen. vi skojar också, vad annat kan vi göra.
imorgon vet vi vad som händer, tills dess lyssnar vi på världens bästa låtar, dricker öl och äter majschips.