var är brudarna?

mhm. nu har jag skrivit ut peace and loves spelschema. antalet kvinnliga artister på stora scenen räknar jag ganska snabbt till noll. nada zip zero.

det pratas så himla mycket om att det inte finns några kvinnliga artister som är aktuella, att de inte drar så stor publik, att de är sämre än sina manliga kollegor. och jag orkar inte dra upp alla mina argument för att det är här fel, utan tänker bara lite snabbt såhär: mando diao, känns de verkligen mer aktuella än tex marit bergman? bob hund, drar de verkligen så mycket mer publik än veronica maggio eller lykke li eller säkert eller m.i.a? bob dylan, är han så himla fräsch? nä, just det. men ändå står männen på den största scenen, inte kvinnorna.

och tro mig, jag vet att det är pussligt med spelscheman hit och dit och restider och scenteknik och så vidare i all oändlighet. jag vet det. men ändå kan jag inte låta bli att undra hur p&l tänkte när de placerade veronica maggio, som faktiskt nu är en av sveriges allra bäst säljande artister, klockan halv fem en eftermiddag. (i rest my case om det är så att det har att göra med restider etc.)
jag vet att det är supersvårt att få till alla bokningar man vill ha, och jag vet att de kvinnliga artister som man ibland försöker boka inte alltid är tillgängliga, men då tänker jag såhär. let's göra det bästa av situationen. prioritera upp de få kvinnliga artister som är bokade, sätt dem på bra slotar på bra scener, lyft fram dem på hemsidan, i spelschemat och när ni pratar med media. gör vad ni kan! det finns alltid något man kan göra.

det här är mitt mest sorgliga med att arvika har lagt ner. där fanns det en debatt. en debatt som uppenbarligen fortfarande är så himla nödvändig.