vissa gånger, inte särsilt ofta, men ibland, saknar jag tiden i arvika mellan 2004 och 2006 ungefär. allt kul vi gjorde, hur sammansvärvade vi var. hur jag aldrig någonsin kände mig ensam, hur alla alltid fanns där.
alla fester i kyrkan och på taken och i disot och i gränden, ledningshelgerna, måndagkvällarna med dåliga TV-serier och kiwi -och banansmoothie, fotbollen som jag aldrig var med på men som jag ju älskade att kolla på med ett halvt öga från sidan, längtan efter något annat, dramat, relationerna, cykelavståndet till allt, mina lägenheter och strandparken sena sommarkvällar.
jag saknar oss, jag saknar dom vi var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar