2005 började jag jobba med festivalen på allvar. det var det mest spännande som har hänt i mitt liv dittills. allt var så himla fluffigt och rosa moln och gud! äntligen fick jag vara med i den innersta kretsen. det var siri som ledde in mig. vi satt i konferensen på xnse och hon berättade att de hade hittat på ett nytt område i festivalen, det hette undersökningar och hon frågade om jag kunde leda och jag undrade om hon menade i ledningen och hon sa ja och jag dog av lycka.
jag var 16 år och det här var, på allvar, det största som hänt mig.
jag hade precis börjat plugga natur på solberga det året. jag skolkade supermycket och allt som var viktigt handlade om festivalen. det var det första sammanhang som jag trivdes i på riktigt. det var också där jag träffade killen som jag vill dela resten av mitt liv med. fast med honom blev det allvar senare.
innan honom kom en annan kille. en kille som jag kanske trodde att jag ville dela mitt liv med. han var mycket äldre än jag. och supersmart! han hade den bästa musiksmaken och den bästa kollen på allt som var viktigt och framför allt, alla såg upp till honom. och det var han som fick mig att förstå att det här var livets bästa skola.
en kväll när vi hade ledningshelg och var superfulla och klockan var 4 på morgonen och vi precis skulle lägga oss efter en efterfest så kom han fram till mig och sa att jag hade de största pupiller han någonsin sett. jag föll lixom pladask. märkligt i efterhand, fast det gjorde jag. vi pratade en stund och sen, sen lyssnade vi på låt nummer fyra i den här playlisten. och några veckor senare, då blev vi ihop.
Vilken härlig story! Arvikafestivalen är ju dröm arbetsgivaren :D
SvaraRaderatack! och ja, eller hur :)
SvaraRadera